Nämner SeniorNet Sweden som samarbetspartner

http://www.regeringen.se/sb/a/183799

Tal
Regionalt rundabordssamtal i Örebro

11 januari 2012

Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

Digital delaktighet och smarta e-tjänster

Det talade ordet gäller!

Det är glädjande att se att så många har kommit hit till dagens rundabordssamtal och för att diskutera en högst aktuell fråga - digital delaktighet och smarta e-tjänster.

Det är också väldigt spännande att äntligen få komma hit till Örebro och er region som det talas mycket om när det gäller digitalisering och inte minst bredband. Jag hoppas på en riktigt spännande diskussion idag. Men innan vi sätter igång med det så vill jag ge er en kort tillbakablick till varför vi sitter här idag.

Den 6 oktober i år presenterade jag en ny nationell it-politisk strategi: It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Det var höjdpunkten på en ett år lång resa som startade redan när jag tillträde som it-minister förra hösten. Det har varit ett intensivt år med mycket arbete i digitaliseringens tecken men också väldigt roligt för det har engagerat så många: alltifrån stora multinationella företag till privatpersoner och offentlig sektor till byalag, fackförbund till intresseorganisationer, för att nämna några. Vi i regeringskansliet har också arbetat på ett helt nytt sätt och med tre ledord: dialog, öppenhet och transparens. Aldrig tidigare har någon process för att ta fram någon strategi varit så öppen och inkluderande som den här, i regeringskansliets arbete. Och tro det eller ej men det har funkat och vågar jag påstå blivit något av en succé.

I arbetet med den digitala agendan utarbetade regeringen ett nytt mål som nu har antagits av riksdagen. Det it-politiska målet säger nu att "Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter". Det är ett ambitiöst mål. Ett mål där vi blickar bortom teknik, bortom kanalisation och bortom bekväma stuprör, och istället försöker se framåt och se hur vi ska kunna använda tekniken i just människans tjänst.

Nu finns den digitala agendan och med den har vi tagit ett första steg. Ska vi kunna nå det målet behövs alla goda krafter runt om i landet. Därför har vi agendan identifierat ett antal olika områden med strategiska utmaningar, och sammanlagt 143 olika åtgärder som ska hjälpa oss att nå vårt mål. Dessa åtgärder har vi delat in i fyra strategiska områden: lätt och säkert att använda, tjänster som skapar nytta, det behövs infrastruktur och it:s roll för samhällsutvecklingen.

Det är nu som det riktigt viktiga arbetet börjar i att omsätta den digitala agendan i praktiken. För det är först när människor märker skillnad; i skolan, i vården, i jobbet, i vardagen, som vi nått vårt mål. Det är först när de stolta orden blir till handling som den Digitala agendan har nått sina mål.

Och det finns ett antal områden där det finns behov av kraftfulla åtgärder - redan nu. Jag vill särskilt lyfta fram på två viktiga områden som knyter an till dagens tema:

Det första är vikten av att öka den digitala delaktigheten. Det är en målsättning som rymmer många utmaningar, men också många möjligheter.

Många barn tar redan i dag tidigt steget in i Internets värld. De blir snabbt digitala infödingar och rör sig lika fritt på nätet som hemma på mammas gata. Och vi i Sverige skulle kunna klappa oss för bröstet och nöja oss med att konstatera att 98 procent av alla barnfamiljer redan har en dator hemma. Att det är bra och väldigt högt.

Men istället för att göra det måste vi ställa oss frågan: Hur blir det med resten? Hur går det för de två procent som inte har tillgång till en dator hemma? Om vi verkligen kunde vara säkra på att alla skolbarn hade god tillgång till moderna lärverktyg i skolan, ja då hade vi kanske inte behövt vara så oroliga. Men det jag återkommande får höra varje gång jag diskuterar it i skolan är att skolan endast fläckvis är digital. Vissa skolor hanterar detta utmärkt, och eleverna får relevant och integrerad undervisning i it. Men på många andra ställen används de tekniska möjligheterna nästan inte alls.

Om man ska kunna vara delaktig och dra nytta av digitaliseringens möjligheter måste man ha en datorvana. Därför måste vartenda barn ha tillgång till en dator i skolan. Vår tydliga ambition är att vartenda barn ska bli en självklar medborgare i det digitala samhället. Och att varenda lärare ska ha tillgång till en egen dator och kunskap om hur man kan använda it som verktyg i undervisningen

Den digitala delaktigheten är så viktig. För vad är det för vits med all teknikutveckling och alla nya e-tjänster om människor inte kan använda dem?

Om fler ska få den chansen har vi alla ett ansvar. Och det görs redan mycket. Vi har till exempel Digidel, Dataföreningen, Seniornet och många andra som gör stora, betydelsefulla insatser. Och våra bibliotek som också har en oerhört viktig roll och utför ett viktigt uppdrag ofta i det tysta.

Det första strategiska området jag ville lyfta fram var den digitala delaktigheten. Det andra är att få fram fler tjänster som skapar verklig nytta. Att möta behovet av fler e-tjänster som gör att människor känner att de verkligen har nytta av att använda internet.

Och det finns många bra exempel, inte minst här i Örebro, där invånarna kan sköta sina administrativa kontakter med kommunen direkt via nätet när det passar en själv. Där e-legitimation gör att man effektivt och säkert kan styrka sin identitet vilket gör att man sparar tid pengar.

Var för sig har våra myndigheter och kommuner ofta väldigt bra tjänster, men när det kommer till samordning finns det ofta mycket mer att önska.

Tänk bara vilken lättnad det skulle vara för alla de småbarnsföräldrar som inte längre skulle samordna intyg mellan Försäkringskassan och den kommunala barnomsorgen? Tänk om de slapp vara de som fick gå emellan med blanketter, bara för att kommunernas och Försäkringskassans datasystem inte pratar samma språk.

För att förbättra samverkan har regeringen valt ut fyra myndigheter som har fått i uppdrag att ta täten, sporra till utveckling och fungera som hängrännor mellan den offentliga förvaltningens stuprör. De ska utgå från de behov vi som enskilda har av e-tjänster i olika livssituationer.

Till att börja med har vi Skatteverket. En ganska grundläggande livssituation är när ett barn föds. Tanken är att man som förälder "bara" ska åka in på BB och göra det föräldrar gör på BB. Personnummer och all annan formalia ska ske automatiskt så att man som nybliven förälder kan ägna sig åt sitt nyfödda barn. För de allra flesta fungerar detta ganska så väl redan idag, men för föräldrar som får ett handikappat barn, kan byråkratin bli otroligt påfrestande där flera tiotals olika myndigheter och kommunala organ kan behöva blandas in.

Den andra myndigheten är Transportstyrelsen som redan har gjort mycket. På körkortsportalen.se finns avancerade e-tjänster som förenklar för exempelvis de som ska ta körkort. Men den stora potentialen här är förmodligen för de som jobbar i transportsektorn och som behöver olika former av tillstånd.

Bolagsverket ansvarar idag för sajten verksamt.se där man enkelt kan få råd ansöka om f-skattsedel, registrera företagsnamn osv. Ett exempel på livssituation kan vara ett internationellt företag som funderar på att etablera sig, på kanske 10 orter i Sverige. Istället för att behöva ha kontakt med kommunala organ på 10 orter, kanske 10 olika länsstyrelser, PRV - osv - så ska man utifrån en sådan livssituation kunna göra allt via en smart e-tjänst.

Slutligen har vi Lantmäteriet som ska titta vidare på livssituationer inom sitt område. Ett sådant kan vara att man vill bygga ett hus, där man kan få hjälp från byggnadslov till slutbesiktning och med ansökan till kommuner om VA med mera.

Men vår utmaning är också att låta fler få möjlighet att vara med och utforma e-tjänster. I Sverige sitter idag den offentliga sektorn på en väldigt stor guldgruva genom öppen data av bra kvalitet. Den offentliga sektorn ska erbjuda bra e-tjänster, men jag tror inte att vi är bäst på att ta fram nya mest innovativa och nyskapande tjänsterna. Vad vi istället ska göra är att se till att öppen data görs tillgänglig för alla de företag som skulle kunna hitta nya lösningar för att underlätta i människors vardag.

Ibland får jag höra av våra myndigheter och våra kommuner att det skulle vara bristfälliga regler som hindrar dem från att utveckla bra e-tjänster. Men det är sällan hela sanningen. Redan idag finns stora möjligheter som många inte använder. Bara för att ta ett exempel: endast 17 procent av våra myndigheter publicerar idag information som kan vidareutnyttjas av andra. Det måste det bli ändring på!

Om vi på allvar bestämde oss för att bli avsevärt mycket bättre på det skulle det innebära fler och bättre tjänster, men det skulle också ge företag i hela landet nya affärsmöjligheter. Vilket har ett egenvärde i sig. För mig som minister. Och för hela Sverige.

Lyckas vi med att både öka den digitala delaktigheten och se till att vi får fram mer smarta e-tjänster då har vi på allvar tagit ett viktigt steg mot att sätta it i människans tjänst.